Läste hos bloggkommentatorerna om Stinalee som apropå serien 9A skriver att enlärare en gång sa att "Vet du vad Stina? Jag skiter i om du inte lyckas i ***** för jag får ändå min lön vid månadens slut!" .

Det är naturligtvis inte en sak som en lärare ska häva ur sig till en elev, men som dotter till en högstadielärare och som avhoppad lärarstudent så har jag all förståelse i världen för den stackars lärare som till slut tappade tålamodet och exploderade.

Problemet är att lärarna är den kanske mest bespottade och utsatta yrkesgruppen vi har här i Sverige. Lärare beskylls för allt! Skiter ungarna i lektionerna så är det skolans fel. Skiter ungarna i att använda kondom och drar på sig könssjukdomar och oönskade graviditeter så är det skolans fel. Blir ungarna deprimerade eller börjar knarka eller whatever så kan ni ge er fan på att skolan är syndabocken.

Hela Sveriges föräldrakår har stämplat ut från ansvaret och blivit ungarnas bästa kompisar istället, och ansvaret för att uppfostra någorlunda välanpassade individer till samhället läggs helt och hållet på skolan. Hur lätt är det att försöka nå och inspirera ett gäng skoltrötta och oengagerade ungar utan ett TV-team i ryggen? Är det konstigt att man tappar tålamodet till slut?

Gymnasieskolan är faktiskt frivillig här i Sverige och det är något som få ungdomar fattar - att de är där enbart för sin egen skull. De går gymnasiet för att skaffa sig bättre förutsättningar till jobb och högre utbildning, och sitter man bara av tiden eller än värre bara stökar och bråkar så sabbar man i slutändan ändå mest för sig själv. Läraren får ju faktiskt betalt ändå.

Jag betvivlar ärligt talat att en lärare uttryckte sig på det sättet utan anledning. Kanske borde man i Stinalees fall byta perspektiv och försöka inse det sanna i vad läraren säger, och ta det till sig?