Sitter här framför datorn och försöker uppsamla ork att fixa i ordning mig själv. Blir förmodligen en runda nere på stan med Mia om en stund, vi behöver peppa upp oss genom att prova kläder och jag behöver hitta en sommarjacka, nu när jag inte fick tag i min Monki-ögonsten. Har bara en skinnjacka som kommer vara på tok för varm i sommar, en adidasjacka som är alldeles för tunn när det blåser och en fjällrävenjacka som är alldeles för stor och inte så smickrande alla gånger. Kanske en jeansjacka vore nåt?

Annars känner jag mig på ganska bra humör för en gångs skull, trots skittråkigt väder ute. Kan bero på att jag vaknade upp med M bredvid mig för första gången på ett ganska bra tag, brukar i regel stiga upp då han kommer hem eller vakna när han redan har stuckit iväg till jobbet eftersom han jobbar skift. Det var bara fint att vakna upp och se honom sussa sött som den lilla gris han är.

Nej, nu hoppas Mia in på MSN så jag kanske skulle ägna henne lite uppmärksamhet. See ya!

Jahapp, då har jag fixat en lite mer ordentlig och genomarbetad layout åt mig själv för en gångs skull. Rätt nöjd efter ett antal timmars slit - nu blir det sängen trots att M fortfarande inte har behagat att komma hem ännu. Well well. Hörs senare idag!

Nej, hon är ju en jävla klippa min Mia, minsann. På väg hem från Stockholm och ska gå en runda med mig på stan. En sån darling hon är!

Höres senare, puss!

Tyvärr verkar det inte som att lockbetena funkar eftersom det efter vissa efterforskningar visar sig att Mia är på studiebesök i Stockholm på något museeum. Jävla osolidariskt! Vem fan ska underhålla mig nu då? Va?

Antar att det blir stackars M som får agera sällskap imorgon. Nåja, nere på stan har vi ärenden båda två, så det må väl vara hänt om man slinker in på Monki en stund och tafsar. Efter en snabbkoll av finanserna verkar det dessutom inte vara helt otänkbart att jackan får följa med hem. Grundligare räkning och eftertanke krävs dock.

Funderar på om jag ska göra ett lite ryck och plocka ihop smutstvätten i varje fall, och ta mig iväg till affären för att handla middagsmat. Och kanske Cookie Dough.

Jag är ett fetto, men jag gillar det.

Har ju som sagt planer på att sticka ner på stan och pilla på den fina jackan. Dock svarar inte Mia på mitt SMS och jag vill ju inte gå själv, så jag får väl ringa henne efter att jag har duschat... Antingen är hon i skolan, eller så ligger hon väl och sover den latmasken!

Kanske får använda lunch eller fika som lockbeten?

Brodern ger tips på hur jag ska peta undan Blondinbella med flera från tronen:

Rickard säger:
haha nu vet jag

Rickard säger:
du får trycka upp en tröja med texten livetenligtlucy.blogg.se

Rickard säger:
gå omkring med den en vecka på stan i uppsala och du bör få en del läsare

Lucy säger:
hahaha

Lucy säger:
lite horigt

Rickard säger:
en aning

Rickard säger:
men ack så roligt

Att rekommendera för eventuella kommande bloggtorra dagar här på Livet enligt Lucy - Google Translates version. Jag ger er "Life according to Lucy - it is never so biased that it can not be worse!"!

Jag vet, mycket Cookie Dough, men den här smarta tjejen har trixat ihop en budgetvariant när suget är för stort och plånboken för tunn för en pint! En fulfix med andra ord! Ska definitivt testas.

Om jag var tvungen att välja en enda sak att äta resten av mitt liv skulle B&Js Cookie Dough-glass ligga bra till. Har just satt i mig den halva av glassen som jag inte orkade äta upp igår till frukost.

Fetmavarning? Hell yeah!

Förresten är en av mina favoritbejbs på väg till Sverige nu om jag har fattat det rätt! Det där med tidszoner är inte min starka sida, men snart spelar det ingen roll för då är världens bästa Andrea i stan. Kommer bli så himla kul!

Nu ska jag däremot röra mig mot duschen (efter att ha väckt M då, det är hans uppgift att diska) och sen ska jag ge mig på projekt fixa lockar. Det låter ju så himla lätt när Underbara Clara beskriver, men mitt hår och jag är ju inte riktigt on the same page när det gäller utseende och styrsel. Om resultat blir någorlunda lyckat så får jag väl visa upp innan vi kilar...

Blev tidig hemgång igår, kände mig inte så jäkla party efter att ha sovit så dåligt. Istället blev det Maxmat och hockey. Inte för att jag kollade på matchen med något större engagemang, men ändå.

Ikväll blir det födelsedagsmiddag hos Ms mamma, men först blir det Operation RÖJA FÖR I HELVETE här hemma. Det ser förjävligt ut här igen! Jag vet inte hur vi bär oss åt men från tiptop till knarkarkvart på typ en vecka, det är rätt imponerande...

Som sagt, korvgrillning hos Mia igår. Hade potential att bli en riktig hit, men så skulle M promt se första perioden av Ryssland-Vitryssland och duscha i en halvtimme innan vi kunde bege oss, och gick dessutom som en gammal gubbe på grund av grava skoskav, så innan vi var framme och grillen klar för korven så var klockan typ... 22.00. Med andra ord inte alls så varmt och mysigt som vi hade tänkt oss...

Nåja, vi förflyttade oss in och senare iväg till F & A för att spela Singstar. Roligt! Dock lite drygt att M och några till skulle spela nåt datorspel som hade typ 40 levlar så innan vi började röra oss hemåt var klockan 03.30. Till råga på det har jag sovit skitkasst och vaknat typ tio gånger, så det sög ju rätt hårt.

Jag hade tänkt att jag skulle bjuda på några bilder från gårdagen, men tyvärr ser varenda stackare inklusive mig själv ut som om att någon har trashat dem med the ugly stick. Ingenting man lägger upp om man är mån om att behålla sina vänner, helt enkelt.

Min bror och jag planerar inför framtiden:

Rickard säger:
hoho, inlägg nummer 9 klart
Rickard säger:
nu blir det en sväng till rimi, sen hockey
Rickard säger:
och kanske kanske kanske ett tionde blogginlägg för dagen
Lucy säger:
damn you
Rickard säger:
blondinbella kan ju pissa på sig
Lucy säger:
det har hon redan gjort
Lucy säger:
tjernqvists på uppgång
Rickard säger:
haha
Lucy säger:
på väg att störta hennes bloggimperie
Rickard säger:
hehe
Rickard säger:
vi borde ta ett kort på oss två där vi ser stenhårda ut och flippar the bird
Rickard säger:
som en passning till bröderna schulman att nu är era jävla dagar som sveriges coolaste syskon över
Lucy säger:
haha det är fan bäst att de plockar fram kissmadrasserna igen för fy fan vad de kommer drömma mardrömmar
Rickard säger:
ohja
Rickard säger:
och vi kan ju faktiskt lova att vi inte tycker att det är ett dugg roligt att hacka sig in på andras mailadresser
Lucy säger:
haha jävla töntar
Rickard säger:
jupp
Rickard säger:
och så blir vi inte så jävla imponerade av linda rosings nya bröststorlek
Rickard säger:
som bröderna schulman, fast så jävla mycket bättre med så jävla mycket mer klass, helt enkelt
Lucy säger:
hahaha som bröderna schulman, fast inte alls


Min bror bloggar flitigt han med. Här hittar ni honom!

Idag känns det som att luften har gått ur mig totalt. Jag hade ju tänkt sticka iväg på föreläsningen men jag orkar helt enkelt inte. Det är så många orosmoln på himlen just nu och jag vet att jag ställer till det ännu jävligare för mig, men det finns inte någon ork att uppbringa.

Ska iväg till kuratorn idag dock, efter det kanske det känns bättre. Tills dess har jag tänkt jobba på med seminarietexten vi har till imorgon och Nietzsche-texten som ska in, så gott det går i alla fall.

Så länge som jag kan minnas så har jag tyckt att källare har varit obehagliga. Vild fantasi som jag har så såg och hörde jag monster och mördare mest överallt. Dock är det ju lite pinsamt att vara rädd för en så löjlig grej som en källare, så jag har utvecklat en slags teknik för att springa lite raskt upp för trappan utan att det verkar jagat. Den praktiserar jag än idag när jag måste tvätta själv, då tvättstugan ligger längst ner i husets superjävla läskiga källare.

Den här källaren är läskigare än vanligt måste jag dock påpeka. Den består av en lång korridor med dels dörröppningar och dels utsläpp till trapphus och parkeringen, samt ett par öppningar utan dörrar som leder till skyddsrummen. Dessutom finns det inget rörelsestyrt ljus som i trapphusen, utan bara gamla tröga strömbrytare med typ tio meters avstånd emellan dem. Läskigt.

Det är just i öppningarna som leder till skyddsrummen som det vimlar mördare och våldtäktsmän, redan klockan sju på eftermiddagen innan solen ens har gått ner. Här går jag med raska bestämda steg och den tunga tvättnyckeln i fast grepp beredd att svinga när de asen attackerar. Hittills har jag klarat mig undan. Hur det går den här gången får vi väl se...

Är det någonting jag hatar så är det att börja. Att börja är som att ta på sig ett par för små stela jeans som spänner kring magen, som ännu inte visar några som helst tecken på att töja sig som killen i butiken sa. Det skaver, känns obekvämt och konstlat, lämnar fula röda märken efter sig när man väl lyckats ta av dem för dagen. Någonstans vet man att killen i butiken har rätt - klart att brallorna töjer sig och formar sig efter kroppen så småningom - men det är fruktansvärt lätt att glömma bort när man nästa morgon står där igen och frenetiskt försöker få upp den där jävla dragkedjan som fastnat någonstans på halva vägen.

Jag antar att jag borde presentera mig själv. Det är också en sån där jobbig grej. Man ska skriva någonting häftigt så att folk tycker att man är häftig och vill fortsätta läsa. Det hade förstås inte varit något problem om jag vore häftig och skrev häftiga saker, men jag är rätt ohäftig av mig så det faller sig inte riktigt naturligt för mig. Så:

Jag heter egentligen inte Lucy utan nåt annat. Lucy kallar jag mig efter Beatleslåten "Lucy in the Sky with Diamonds". Beatles är ett av mina favoritband, musik ett av mina stora intressen.

Jag är tjugo år men fyller tjugoett i december. Jag har slutat bry mig om födelsedagar eftersom jag ändå redan har fått gråa hårstrån. Dessutom känns tjugoett som en ganska meningslös ålder att fira. Systemet var sista milstolpen, och nu har man tröttnat på det med.

Att skriva och läsa är andra stora intressen. Dock är jag heltidsstuderande, så Den Stora Litteraturen hinner jag inte med för närvarande. Det suger. Därför blir det mest bloggar och pocketböcker på bussen upp till familjen i Björkarnas Stad. Inte blir det särskilt många romaner skrivna heller, för den delen.

Året är 2008, månaden är maj och som i så många avseenden så får det duga med en blogg. Nu börjar det - Livet enligt Lucy.